Fina fönster, del 164

Julhemmet Kuukerpalli.

Den här bilden tog jag i början av december i Strömfors då vi besökte ett av de öppna julhemmen där. Det var inte mer vinter då än nu. Därför tycker jag att det passar att publicera bilden även nu. Gröna gräsmattor finns lite varstans.

I dag är jag på supporterresa då Tor spelar innebandy i Jyväskylä. Det här är ett förhandsinställt inlägg.
För att inte börja må illa på krokiga vägar i Finlands skogar 😀 … använder jag dessa åkband på handlederna. Banden har hittills alltid fyllt sin funktion.

 

Jag for till Hawaii

… ni vet, värme ska hjälpa mot värk 🙂

Nå, på den här bilden är jag ännu på en bana i Sverige och puttar.

Men senare blev det lite andra vyer då vi valde att golfa på Hawaii.

Det onda i sätesmuskeln har inte helt gett med sig. Men med massören kom vi fram till att det måste vara en nerv som är i kläm eller också lider jag av bursit (slemsäcksinflammation). Har läkarbesök inbokat 30 januari i Lovisa. Om läget förvärras får jag söka mig akut till nån annan tidigare.

Eftersom jag har ont bara då och då. Riktigt förfärligt ont vissa stunder så att jag inte kan gå utan att halta, men andra stunder är det onda helt borta, och ibland gör det sig bara lite påmint… har jag för mig att det är en nerv som spökar.

Det gick ändå riktigt bra att golfa i dag. Och det var roligt. Vad ryggen säger åt ”swingträningarna” i morgon är en annan femma 😀

Min mentor Marina.

Uppmuntrad och påhejad blev jag av min vän Marina. Hon blev biten av golfflugan för några år sedan och spelar redan riktigt bra både inomhus och utomhus. Hon gav goda råd då det gällde slagteknik och vilka klubbor jag skulle använda i vilka lägen.

Chippern blev min bästa vän, alla slag med den lyckades till belåtenhet.

Det var en rolig eftermiddag. Spelat golf har jag gjort förr, utomhus och på datorn, men inte i en simulator. Så nu har jag åter gjort något jag inte gjort nånsin förr, hurraaa!

Det enda jag tänker på nu

… är hur jag ska få bort smärtan som gör att jag inte kan gå ordentligt.
Jag stretchar så mycket jag hinner och kan. I dag köpte jag också Voltaren.
Har ni några erfarenheter av den?

Jag hoppas att massören i morgon kommer fram till var problemet sitter, och om vi inte kan lösa det kanske jag måste vidare till nån läkare.

Jag kan sitta, jag kan ligga, jag sover bra och har ingen ständig värk. Men då jag stiger upp från en stol och ska börja gå… DÅ känns det för j…ligt, nästan som om benet håller på att förlamas. Ischias? Nä, det lär vara så hemskt att man har ont hela tiden och bara vill skrika.

Sådan dag i dag

Enklast att beställa hem en pizza. Regnet fortsätter smattra mot fönstret och det blåser. Varit grått och vått hela dagen.

Jag har suttit för mycket vid datorn och börjar få ont här och där. Ska gå på extra massage på fredag för att se om det hjälper.

Skulle gärna gå ut och gå, om det inte var för att muskeln jag har ont i hindrar just det… och så är det förstås också stormen och regnet, men för att råda bot mot det finns det ju rätta kläder.

Regnet smattrar mot fönsterrutan

… och jag vet inte varför det känns tryggt.
Jag gillar snöyra också. Men jag klarar mig också väldigt bra utan meterhöga drivor och minus tjugo grader. Väldigt bra, tack.

Överlag gillar jag VÄDER.
Det får storma då jag sitter inne i min bostad. Helst inte då jag sitter på en Sverigebåt. Vilket jag tänkte göra om några veckor 😀

Adventsstaken har inte tagits bort än, men jag har inte tänt den, då alla grannar avlägsnat granar och stakar m.m.

Jag tycker om ljud. Då jag hör att stormen river i trädkronor eller ylar runt knuten. Då jag hör postbilen komma, hissen gå i huset och ibland hör jag då tidningen dimper ner på hallgolvet.
Men jag tycker också om tystnaden, så länge den inte blir hotfullt kompakt.

I ett våningshus hörs alltid ljud. En tvättmaskin snurrar på nånstans. En dörr öppnas och stängs. Bilar kör in på eller bort från gården.
Trygga vardagsljud.

Jag har bott i hus där man hört skrik som dämpats. Någon har blivit slagen, någon annan har mått dåligt. Missbrukare har ränt fram och tillbaka i trapporna, skrikit ut sin vånda, tänt belysningen, smällt i dörrar.

Det fanns en tid då jag själv blev rädd varje gång jag hörde att en nyckel sattes i låset. Det var mycket länge sedan, men jag minns den tiden väl.

Uppskattar lugnet, alla fina grannar och tryggheten i huset jag nu bor i ❤

Pusselläget den 14 januari 2020. Det här är ett pussel som bäst har låtit sig läggas och lösas i vågräta linjer. Stockholm i mitt ❤