Mättande morgonmål

Två deciliter mjölk, två deciliter youghurt med vaniljsmak, två deciliter frysta hallon.

Mixas till en jämn smet på steg två. Var klart efter 15-20 sekunder, kanske till och med fortare – jag tog inte tid.

Supergod och mättande smoothie. Klar på fem minuter. Och då krävdes mest tid för att ta fram glasen, mäta upp ingredienserna och sätta maskinen på plats. För den är ny i vårt hem, blendern, eller mixern – vad man nu vill kalla den.

Jättegott morgonmål blev det, och helt utan socker. Om man nu inte räknar med det som finns i youghurten och bären.
Har man inte youghurt hemma räcker det med mjölk, bär och ett par matskedar florsocker för två portioner. Receptet som jag nämner här fyller två höga glas.

Nystajlad

Det här är ingen rymdvarelse – det är jag hos frisören. Vill man vara fin, får man lida lite pin, enligt ett gammalt talesätt. Men nu för tiden tycker jag inte man behöver lida särskilt mycket då håret fixas, det tar bara lite tid.

Efteråt såg jag ut så här. Mycket nöjd med slutresultatet vågar jag nu visa mig ute bland folk. Foto: Heli Hällsten.

Och när jag kom hem möttes jag av en glad Gubbe i hallen. Stolt viftade han med en guldmedalj och sa vi vann, vi vann! Lovisanejdens högstadiums lärarkår, förstärkt med en lärare från en annan skola, vann utmaningsrodden som i år arrangerades för första gången på Lovisaviken.

Och snart bär det av mot idrottshallen där Lovisa Tor möter TPS från Åbo i innebandyligan. Mer om det, om inte i kväll, så i morgon!

Dagens frågor

Läste i dagens Borgåbladet om filmen Kung Litmanen (Kuningas Litmanen). Det är en dokumentär om Finlands genom tiderna kanske bästa fotbollsspelare.

Men när jag ser på bilden väcks många frågor.
Försöker Jari Litmanen skrämma någon? Vill han se ut som en av de där hunksarna som brukar strippa inför gällt skrikande kvinnor (och en del män också för den delen)? Är hans läderrock för liten eller önskar han bara visa hur en riktig homo sapiens neanderthal ser ut, och således lyfta fram vilka våra förfäder är?
Vad tror du?

Neger och homo

Personligen anser jag att det har gått åtminstone LITE för långt då det blir så mycket rabalder runt ord som neger, homo osv. Jari Järvelä, som är gäst på bokcaféet i Lovisa lördag 29 september, tycker att ordet neekeri i vackert.

Orden neger och homo finns med i min bok Skuggor av svek, men jag hoppas den inte bränns på bål ändå.

Det var ju helt huvudlöst det där om att Tintin skulle bort från hyllorna i Kulturhuset i Sverige… och beslutet drogs ju också fort tillbaka. Någon gång försökte man förbjuda Pippi Långstrump-böckerna och vem kan säga att Pinnochio som ljuger näsan lång är en bra förebild för barn? Jag minns också hur det alltid var hottentotter som föll ner från klipporna och dog i Tarzan-filmerna. Aldrig att någon vit man skulle ha fått sätta livet till.

Det här kunde man skriva mycket om men jag tänker inte trötta ut er.

I dag körde jag åter ut böcker. Börjar bli stamkund
i kioskposten.
Det var för övrigt
17 grader varmt i centrum! På Strandvägen vid havet var det 15 grader och uppe på åsen där jag bor var det 14 grader. Svårt att klä sig rätt den här tiden på året alltså. Igår var det ju bara nio grader.

Sedan var jag i livsmedelsaffären och köpte två paket jäst. Därifrån gick jag till det jag kallar deras delikatessavdelning (Alko, Systembolaget) för att köpa vin. Undrar vad de som såg mig med jästpaketen i ena handen och vinet i den andra tänkte.

Adrian nu i bokhandeln

Nu finns Adrians senaste eskapader också att köpa på bokhandeln i Lovisa. Fastän jag säljer boken själv via nätet tycker jag det är viktigt att boken också finns i den lokala bokhandeln. Många går ju helt naturligt dit i första hand, det är liksom i bokhandeln man köper böcker 😀

Postade åter en stor hög med böcker i dag. Vi har inte längre en riktig post i Lovisa, men betjäningen i R-kiosken är bra. Klart att det uppstår köer då jag kommer med femton paket som vart och ett ska förses med klisterlappar för betald frakt och leveranshastighet. Men jag har inte så många val. Kan ganska långt göra det där hemma själv, så fort kiosken får in tillräckligt många frimärkskartor med 1-1,50 euros märken.

Nu väntar jag egentligen bara ivrigt på respons av de snabbaste läsarna!

Bokade också in mig för Damernas kväll onsdagen den 17 oktober i köpcentret Galleria. Ska vara i bokhandeln för att signera böcker och svara på eventuella frågor då. Kul!

Boken anlände!

En dag för tidigt, men hellre det än en dag för sent, anlände mitt tredje bokbarn. På bilden håller jag de extra bokomslagen i händerna. Det är de här som kallas dust jackets.
Jag hade inte öppnat boklådorna då ännu och tänkte jaha, jaså… det är kanske meningen att JAG ska sätta omslagen på böckerna
Trots att jag gett ut tre böcker är jag lite novis på området och kunde ha missat något i kontraktet med tryckeriet.

Här var det ännu ingen ordning och reda i förlagsrummet. Det totala antalet lådor som anlände var tolv. Lite svettigt nog att bära upp dem till andra våningen i huset där vi bor, men vardagsmotion är ju inte onyttigt.

Vardagsrummet togs också i bruk. En del av böckerna skickas med post runt om i landet, också utomlands. Hade kvar ett enda exemplar av min första bok, Horny24, och det hade jag redan för rätt länge sedan lovat skicka åt en av de mest hängivna Adrian-supportrarna.

Den som vill köpa min bok gör klokast i att beställa den via www.debutsky.fi.
Men boken kommer också att finnas till salu på Östra Nylands kundtjänst från och med torsdag 27 september, på bokmässan i slutet av oktober i Helsingfors i KSF Medias bås och tillfälligt även på en del andra ställen.

Och så avslutar jag med två ordlekar av maken:
– Har förläggaren förlagt sina glasögon?
– Titta – en bokmal! (då det genom den öppna balkongsdörren flugit in en kvällsfjäril).

Första presskonferensen

Nåja,  så var den första presskonferensen på hemmaplan avklarad. Finska innebandyligan vill att alla lag efter matcherna arrangerar sådana. På så sätt får alla spelare – förutom de som valts till lagens bästa lirare, i lugn och ro varva ner. Förr sprang vi reportrar ut på den fina matchmattan i våra smutsiga skor och ryckte allt från spelare till tränare och lagledare i ärmen. Men nu är det slut på det.

Först tänkte vi samlade reporterligister måste vi faktiskt finna oss i detta? Våra frågor bandas dessutom och läggs ut på nätet.
Så i min fantasi tänkte jag att ett sätt att spoliera hela presskonferensen kunde vara att säga: – Carita från skvallerblaskan Seiska, hej. Jag undrar om du Ray Backman och Mika Ahonen använder samma frisör? Jag menar, det ser lite så ut.
Efter det skulle jag knappast få vara med på någon presskonferens mer.

(måste kanske förtydliga här att detta är min HUMORblogg, här odlar jag min satiriska och ironiska sida)