Hur kan jag skriva det en dag då Tor förlorat mot jumbon i division ett?
Jo, för att innebandy inte är hela livet. Kanske halva i och för sig 😉 … men det kommer nya matcher. Och vill vi se positivt på det här, så kanske ett lag som är bättre i tabellen måste få sig en smäll för att förstå att det inte räcker med att spela bara 25 minuter och leda med 3-0. Hela matchen är nämligen 60 minuter lång. Slutligen blev det förlust med siffrorna 6-7.
En av dagens höjdpunkter inträffade innan matchen ens börjat, innan Tors tre mål hade pangats in.
Väninnan Marinas dotter Anne hade kommit på besök från Kensington i Storbritannien där hon bor, och vi sågs på matchen. Vi hade SÅ kul, många gemensamma nämnare 🙂 Att matchen slutade som den gjorde förstörde inte vår kväll.
Och vet ni vad hon hade med sig som gåva till mig?
Aaaah! En plansch som delades ut bara på en viss biograf i London då det var världspremiär av Spectre där.
Lycklig ägare till den här, och lycklig av många andra anledningar också just nu.
Livet är här och nu. Om morgondagen vet vi inget. Jag tar inte lyckan jag känner för given. Jag är bara så glad för att den får mig att le precis hela tiden just nu ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Ditt Tori innebandy är som mitt Hammarby i fotboll, helt klart! Vi supportrar gillar egentligen inte att vinna, vi är nämligen masochister. Bara att inse sanningen;-)
Toppen att du fick en affisch av din idol. Å jag fick se bilen han körde i Spectre och kameran han har signerat och auktionerar ut igår på Fotomässan. Det du! Ligger på min blogg om du vill dregla lite;-)
Aaargh! Jag ska nog gå dit och dregla!
Det verkar vara miljonbusiness kring det här 😀
Lyckan får dig att le hela tiden, nu blir jag både nyfiken och glad av att läsa dessa rader.
Hoppas lyckan fortsätter att le mot dig!
Kram
Det hoppas jag med 🙂 Och blir det inte något av det jag har på gång nu så var det inte meningen att det skulle bli nåt.
Då tar jag nya tag. Just nu gläds jag i stunden, så länge det här varar och känns bra.
Kram!
Roligt med planschen och förstår vad du menar med innebandyn. Min dotter spelade ett tag som en av två tjejer i ett pojklag för det fanns inget tjejlag men när andra tjejen slutade nu i somras hoppade Kajsa också av trots att hon älskar innebandy. Tråkigt egentligen men jag kan förstå henne också. Inte alltid lätt att vara ensam tjej bland så många killar speciellt inte när de är i 11-årsåldern.
Modigt av tjejerna och kul att dom fick spela med killarna. Tråkigt att ni inte får ihop ett flicklag. Innebandy är fartfullt, kul och spännande!
Håller med dig, vem vet hon kanske börjar igen! 🙂
Stort med affischen!
Den ramas väl in!
( mindre stort med Tor…:-( )
Ja, affischen ska ramas in – självklart ❤
Tor torskade också i dag…
Men det finns ju lite annat i livet än innebandy också!
Kram ❤
😉
Fina pipor (sa föriga bisin…)! Mycket glad på dina vägnar! ❤
Tack! Jag hoppas känslorna håller i sig… det är så märkligt att saker och ting bara händer då man minst anar det. Då man liksom släppt allt och tänker ”äsch…”
Är ändå försiktig med att orda allt för mycket här än… brukar gå åt pipan då jag visat förväntan och glädje på bloggen.
På tal om ”piporna och föriga bisin” 😀
Glad för din skull!
Tack! Det känns bra just nu, ändå tar jag nog bara en dag i sänder och jag klarar mig ensam också om så är meningen 🙂
Kan tänka mig att du uppskattade ”idolbilden”. De sägs att man kan lära sig mycket från sina misslyckanden och det kommer nya matcher. Dom är säkert revanschsugna.
Ja, livet är ju inte en enda innebandymatch 🙂
Det kommer nya! Och livet lär.