Det tar tid…

… och det får ta tid. Såsom så mycket annat i livet också måste få göra.
Jag talar om min bostad. Har bott här otroliga fem veckor och fyra dagar redan.
Sakta men säkert hittar saker sina platser, men ännu borde jag få hjälp med att flytta en del möbler där bara två armar och enbart mina krafter inte räcker till. Och hur ber man om den hjälpen utan att det här ska se ut som en desperat kontaktannons?😀

Bland annat sekretären de här sakerna står på ska flyttas, två andra skåp likaså.
Bland annat sekretären de här sakerna står på ska flyttas, två andra skåp likaså.

Jag har en rymlig hall, men ett par kvadratmeter av dem är ”belamrade” med loppisgrejer. En sekretär, en liten byrå och en större skåp borde flyttas.
Jag hade lovat mig själv vara klar med all senast till sommaren 2017 så jag borde inte stressa🙂 Men otåligheten i mig pockar på.

I dag har jag varit på en hantverksstafett i Kuggom traditionscentrum. Härligt med människor som värnar om gamla hantverkstraditioner, som gör sitt allt för att de ska leva vidare och för att slit-och-släng-samhället inte ska ta över. Mer om det senare i Nya Östis.

Jag har fått några nya arbetsuppdrag också. De är stimulerande och jag är tacksam❤

23 thoughts on “Det tar tid…

  1. Oh, du, jag känner igen det där med ett par extra starka armar! Här har jag bara mig och jag får släpa och dra om jag vill flytta på något. Inte alltid så kul. Och jag saknar min sladdordningsman. Fanns ingen oreda här förr, suck, nu är det som det är.

    Ja, vad gör man?

    Tycker du har ett bra liv, du hittar nya vinklingar. Kram!

    1. Ibland hjälper det att sätta en matta under och så drar man möbeln – man kommer på sina knep🙂
      Men visst saknar jag då och då nån vuxen att prata med, krama, dricka ett glas vin och äta gott med…
      Tids nog!
      Kram min vän Geddfish!

  2. Det brukar jag också göra, sätta mattan under möbeln när jag inte har mannen till hands. Stressa sakta så blir du färdig tids nog och säkert du får jättefint! Kram!

  3. Hej Carita har du inga grannar i huset som kan hjälpa dig så kan du ju bjuda på kaffe och ett glas vin och små prata och sen kan du ju krama dom som tack för hjälpen och säg om dom behöver hjälp med något så säg till .För vad annars har man grannar till för frågar man inte så får man ingenting veta

  4. Jag tömmer skåp på allt, sen fram med mattan lyfter lite stoppar mattan under bena sen kan jag skjuta eller dra beroende hur stor mattan är. Är det en tröskel då lyfter jag benen och lite så att den kommer över tröskeln.
    Går utmärkt. 😀

      1. Just nu upplever redan en smärre katastrof. Har så ont bland revbenen på vänster sida att det är allt annat än ståutbar.
        😢😢😢🤕

      2. Nej men usch då… måste undersökas! Gallan sitter ju till höger… tror jag – har blivit opererad för gallsten… men om inte smärtan ger med sig för dig är nog ett besök hos doktor ett måste😦

  5. Prova som jag att lägga under två av ”benen” på sekretären pannlappar,det är ända sättet jag flyttar stora möbler hemma hos mej,bara att lyfta i andra änden sedan och skuffa sakta eller dra,vad som känns enklare.Lycka till.

  6. Har också svårt att be om hjälp och försöker alltid själv först. Däremot erbjuder jag överallt min hjälp i fall någon behöver den. Som sagt, hoppas fortfarande att någon arbetslös gubbe kommer på idéen att starta eget och erbjuda hjälp i hemmet med vad som helst. Borra, skruva, flytta och andra smärre katastrofer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s