Cool, eller hur?

Blev glad när min bloggvän BP gratulerade mig för att jag har haft så många jobb den senaste månaden. Andra har också grattat, och jag tackar er alla förstås! Men just i dag började jag fundera varför jag/vi ofta reagerar med tanken ”nå, men inte har nu jag gjort nåt extra, snart kanske jobben tar slut, det gäller att smida medan järnet är varmt, bäst att inte häva sig allt för mycket” osv.

Kunde vi inte istället vara glada och ropa ”ja, det känns toppen” – ”just nu är jag glad!”.
Nä, jag skriver försiktiga kommentarer ”jo tack, det går hyfsat just nu i alla fall” och så har jag den där tanken i bakhuvudet, att det finns folk som morrar ”tror du att du ÄR nåt”…

Genast när jag såg den här lampan visste jag att den måste bli min.
Genast när jag såg den här lampan visste jag att den måste bli min.

Men just för att jag haft ganska många uppdrag de senaste veckorna tyckte jag mig ha råd att köpa en ny lampa till mitt arbetsbord. Den andra hade sett sina bästa dagar och passade inte i min inredning. Dessutom har jag köpt ett fotstöd, för det känns viktigt med ergonomin nu då jag jobbar väldigt mycket hemifrån.
Alla kvitton sparas förstås och lämnas in till bokföraren 🙂

17 reaktioner på ”Cool, eller hur?

  1. Jamen! Tusen tack för den länken tjejen:-) Tycker precis som du att man ska och bör vara glad åt andras framgångar. Det är ju bara gratulera någon när personen har lyckats genom hårt och väl utfört arbete. Har aldrig förstått mig på avundsjuka människor som kommer med nedlåtande kommentarer. Så himla löjligt, onödigt och dessutom inte ens relevant i mina ögon. Men sådan är jag – lite konstig är jag allt som du vet;-)

    Å du – den där lampan skulle jag kunna dö för!!!! Så himla läcker och aningen retro = precis i min smak alltså. Såg liknande versioner på Light mässan häromveckan och jag älskade den där också:-)

    PS. Har man gjort ett ra jobb så ska man alltid se till att ge sig själv en klapp på axeln och köpa en belöning för väl utfört arbete. Det gör jag i alla fall:-) DS.

    1. Nu är vi rörande överens 🙂
      Klapp på axeln ska man absolut ha då man jobbat hårt, man har ju förtjänat in den där slanten.
      Jag tror det på något sätt är ofinländskt att berömma – ni svenskar är bättre på det, också att unna andra framgång.
      Jag har lärt mig det via ex-maken, han är ju från Sverige, att man kan berömma och vara hjärtlig utan att det känns konstigt.
      Men i Finland är vi inte ”vana vid” sånt, många upplever det som konstlat då andra säger ”härligt, bravo, vad fin du är” osv.
      Alla har inte riktigt den sociala kompetensen hos oss 😦
      Men – vi kanske lär oss 😀

  2. Det är lätt att bokföra själv, men att göra bokslutet kan vara besvärligt. Kommer ihåg en gammal historia vår lärare i bokföring berättade. ”Ett företag hade en Kamrer, som arbetat där i många år, som varje morgon tog fram en nyckel, och låste upp översta lådan i skrivbordet, drog ut den, och sköt in den igen, och låste den. En dag fick kontorspersonalen veta att han avlidit, och att de skulle röja hans arbetsplats. Alla var nyfikna på vad han hade i den översta låsta lådan, och de fick lov att bryta upp låset, och i lådan låg en lapp, där det stod ”DEBET till vänster”.”
    Svante

  3. Har en finsk sida i familjen och levde ihop några år med en finska och det var väldigt sparsamt och försiktigt med beröm och man skulle inte tro att man var något, som om att olycka skulle drabba i sådana fall.

    Jag berömmer så mycket jag kan och suger åt mig när jag själv får beröm, det skapar goda relationer och vi lyfter varandra till högre nivåer.

    Världen behöver just nu människor som berömmer och människor som tror på det de gör och att det är gott för andra.

    Jag belönar mig alltid när jag har gjort något bra 🙂

    Bra blogginlägg du gjorde här 🙂

    1. Tack så mycket för ditt inlägg – det är idel kloka ord man får sig till livs här.
      Precis sådär tänker många – om jag blir för glad så drabbas jag nog snart av en olycka… 🙂
      Jag har också börjat berömma mig själv, framför spegeln och i min dagbok. Det är inte så att jag står på torget och skriker ”hurra vad jag är bra” – det sätter mina finländska gener i mig nogsamt stopp för 😀
      Fint att du belönar dig själv och att du sprider beröm, för visst skapar de finare relationer än missunnsamhet och avundsjuka.

  4. Känner igen mig … äsch, inte har jag gjort något …
    Härligt att du har mycket jobb! Självklart ska du då unna dig något och då var ju den här lampan suverän! Urläcker!
    Ha en fin helg!

    1. Jag tror att det är viktigt att försöka umgås med likasinnade, vänliga människor – inte med dem som stjäl energi.
      Förstås kan man inte i vardagen undvika att stöta på energitjuvarna, på de missunnsamma personerna.
      Men man kan lära sig hantera dem, och såsom du skriver – då något mindre bra inträffar får man ta lärdom av det, och tänka att det är något övergående.

  5. Jag svårt att förstå människor som inte kan vara glada för andras framgång och lycka. Kan det vara svenska avundsjukan…Min katalanska kompis Javier säger att det finns även Avundsjuka bland spanjorer. Varför skulle bara svenskar lida av det…..Härligt att du har mycket på gång och lycka till din framgång=)
    Snygg lampa!!!

    1. Nog finns det säkert avundsjuka inom alla folkslag. Jag tycker bara ibland att vi finländare är lite väl anspråkslösa, medan svenskar vågar berömma både sig själva och andra.
      Här oss bloggvänner emellan tycker jag det finns mycket pepp, och det känns bra.
      Ha en fin dag!

  6. Jag brukar berömma när jag tycker någon gjort något fint och bra, eller köpt sig något snyggt och passande just för den. Min smak kan ju vara en annan, men det är ju den man berömmer som man ska titta på.
    Nu tror jag inte att jag grattat dig till att du fått så många jobb, det har bara noterats och glatts i mitt huvud. För jag unnar dig verkligen, du går framåt, och det är du värd. Så idog som du är.

    Jag har med åren lärt mig att kunna ta emot beröm, för visst är det tråkigt för den som ger, och får till svar, äsch. Bättre att säga glatt Tack så mycket!

    Lång kommentar, och hoppas du får en lång och trevlig lördag! 💙

    1. Jo, jag tycker också man ska säga ”Tack” hellre än att man säger ”nå, inte har nu jag gjort nåt” eller ”det är en gammal trasa”, om det råkar vara för en blus man får beröm 🙂
      Du har minsann varit med mig i uppförsbacke och nerförsbacke.
      ❤ – ligt tack för det min vän.
      Och lördagskram!

  7. Snyggt lampa. Faller mig i smaken också.
    Man är ju försiktig som småföretagare. Det är aldrig så säkert som med en anställning. Om nu anställning är fortfarande anses vara säker.
    Därav att man inte vill utmana goda gudar och tappa flödet som man befinner sig.
    Jag har lärt mig under alla dessa år att alltid sträcka mig så långt täcket räcker. Som tur är har jag lätt att anpassa mig.
    Hoppas att ditt Flow som du befinner dig i, håller länge.
    Kram!

    1. Du har rätt, man måste anpassa sig. Ibland har man flow, ibland är det lugnare.
      Och bra att det är lugnt också, jobb alla dagar med deadlines och stress är ju inte heller bra.
      Söndagskram till dig Antonia!

Tacksam för kommentarer - ha en bra dag!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s