Det här med arkiv…

… är en svår fråga då jag försöker röja här hemma.
Vissa fotografier slänger man ju inte bara. Det går förvisso att välja bort där, minska på antalet papperskopior och bara spara de viktigaste.

Men så har jag mitt textarkiv. Jag har snart varit journalist i trettio år, började i november 1987. Och jag har sparat så gott som allt jag skrivit!

Samtidigt som det känns nästan förfärligt är det ju också underbart 🙂
Jag bläddrar inte så ofta i pärmarna, men det händer ibland. Och jag har hittat guldkorn där.

En del av mina senaste alster, skrivna från augusti 2016 till dags dato.
En del av mina senaste alster, skrivna från augusti 2016 till dags dato.

Sist och slutligen är arkivet inte så fruktansvärt skrymmande. Just nu känner jag att jag inte bara kan slänga allt.

Jag ska skaffa mer enhetliga dokumenthållare också, då blir det snyggare i hyllor och skåp 🙂

26 reaktioner på ”Det här med arkiv…

  1. Du är en ekorre och har mycket gemensamt både med min man och min f d chef. Min man brukar alltid säga ”papper är ju inte skrymmande,så…” Nej det är det väl inte, men i pärmar/arkiv tar även papper en massa plats.

    Jag är ju raka motsatsen till både dig och min man. Jag slänger allt direkt, speciellt nyare grejer som man ju iaf hittar på nätet. Slutade med fotoalbum och inklistrade artiklar i pärmar när jag skaffade min första digitalkamera och det var för mera än 10 år sedan. Å alla artiklar jag skrivit/varit med i från olika jobb rök dom också när jag blev panschis.

    Japp – alla är vi olika;-)

    1. Fast om du skulle fråga min syster är jag nog ingen ekorre 🙂 Jag slänger tidningar direkt då jag läst dem. Jag har slängt massor med dokument de senaste åren.
      De enda som skrymmer är textarkivet från journalisttiden och mina handskrivna dagböcker.
      Fotografier går jag igenom, försöker hålla kvar bara vissa – du tipsade om en minneslåda en gång 🙂 Sådan är bra.
      Finns ju hundratals ”värdelösa dåliga” foton 😀

  2. Klart du ska spara det du själv skrivit. Så kul att kunna titta på ibland.
    Ett av de bästa inköpen någonsin är mitt höga dokumentskåp i plåt. Det slukar massor! Som fd politiker hade jag många hyllmetrar med tidskriftsamlare och pärmar i hyllorna men skåpet rymde allt och mer därtill. Det fick följa med i flytten och behövs mer än någonsin när jag bor så trångt nu.

    1. Jag tror du tipsat mig om dokumentskåpen förr – och jag ska hålla dem i minnet! Tack!
      Ibland tänker jag att det skulle kännas skönt att få slå sig till ro i något slag av eget hem. Jag har bott på hyra sedan skilsmässan.
      Har på något sätt hela tiden en ny flytt i bakhuvet… och vill därför inte ha massor att packa upp och ner gång på gång.

  3. Även om jag inte är journalist så förstår jag precis hur du menar Så svårt det där att välja vad man ska spara. Bilderna har man kanske kvar i arkiven, men texterna … ja, vad gör man med dem…

  4. Det är bra att spara saker man har gjort. Jag gillar sällan mina texter precis när jag har skrivit dem. Något år efteråt däremot, kan jag upptäcka att de inte är så dåliga. Tyvärr har jag varit dålig på att spara.

    1. Ja, det är väl det som gäller – jag kan ha dem hemma ännu – men få se hur jag gör i framtiden.
      Samma gäller mina handskrivna dagböcker från 1976 till dags dato 🙂
      Ha en bra dag du med!

  5. Att hitta gamla texter man skrivit – ja det är ett äventyr ibland. De där guldkornen du talar om – rätt som det är sitter man där och tänker ”är det verkligen jag som har skrivit detta. Det är ju riktigt bra!” Och hur mycket gamla anteckningar har jag inte i marginalen till böcker jag läst. Och gamla anteckningsböcker. Nej, det river i själen när jag nån gång tvingas använda sånt för att tända i värmepannan.
    Bästa hälsningar
    Ellington

    1. Kul att du tittade in här och skrev en kommentar – tack!
      Ja, allt ska man ju inte slänga. Men allt kan man heller inte spara.
      Så det blir en balansgång – och roligt med minnen som väcks till liv.

  6. Ha, ha, jag har en liten packe under stolen vid värmepannan. Med lösblad från anteckningar till en kurs i pedagogik som jag gick för 20 år sen. Det mesta brände jag, men jag tänkte återuppliva en del av anteckningarna och (kanske) skriva nåt om det jag tänkte då. Eller så åker det med om tändpappret tar slut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s