Jag frigör mig

Kanske jag har känt mig instängd.

Jag fortsätter städa, röja, sortera. Ser på varje sak jag har här hemma. Vad betyder den för mig? Behöver jag den? Vill jag ha den kvar och varför?

Så mycket har genom åren kommit härifrån och därifrån. Blivit en mix av kompromisser då det gäller smak.

Jag vill inte längre ha en matta som vi hade då vi var gifta. Den har inte så mycket med skilsmässan att göra. Den har helt enkelt bara fel färg.

Nu slänger jag också mejl som jag fick då vår relation var ny i slutet av 1990-talet. Varför ska de samla damm i en låda i en skrubb?
Allt jag behöver minnas, allt jag vill minnas, finns i mitt huvud och i mina dagböcker. Det räcker.

Många fina minnen har jag och det är dem jag värnar om nu. Allt det som blev ett enda skit på slutet behöver jag inte gräma mig över längre.

Det är så skönt att frigöra sig. Från saker som inte längre passar in i mitt liv.

Mycket var svårt den första tiden efter skilsmässan. Men nu då det snart har gått tre år har många pusselbitar fallit på plats, och livet har blivit en ny underbar resa 🙂

8 reaktioner på ”Jag frigör mig

  1. Jag följer med stort intresse ditt rensande och längtar efter att göra detsamma. Har bott i min lilla etta i snart fem år och det kanske blir lika länge till innan jag får tag i en annan bostad. Kanske är det lika bra att slänga det som jag sparat till den större bostaden?
    Kram!

    1. Jag kan inte säga vad du ska göra – du vet bäst själv vad du verkligen behöver.
      Sedan går det ju alltid att köpa nytt, som inte behöver vara dyrt – eller begagnat.
      Men bara DU vet själv vad som är bäst.
      Fem år är ändå en lång tid… Om du börjar rensa lite, nånstans – får du se hur skönt det är.
      Stressa inte – kram!

    1. Jag tror att det blir något sådant för mig också – jag har sparat en del kort och brev i en minneslåda, men de där gamla mejlen tycker jag att jag inte behöver mer 🙂

    1. Jag hade många djupa dalar det första året. Sommaren 2014 var fruktansvärd.
      Att bli brutalt bortvald är inte trevligt… mina värderingar gick ut på att hålla ihop livet ut, i med- och motgång. Han tänkte annorlunda.
      Det andra året gick bättre, och nu då det snart gått tre år sedan jag fick veta att han haft en annan bakom min rygg – känns det att jag klarar väldigt mycket.
      Livet blir inte som förr, men det kan bli bra ändå.
      Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s