Blandade bilder, blandade känslor

Domkyrkan i Helsingfors, sedd ur ett lite annorlunda perspektiv.

Här kommer några bilder som jag tog i torsdags då vi promenerade från Kampens bussterminal till Salutorget då vi skulle åka med m/s J.L. Runeberg.

Domkyrkan ur en vanligare turistvinkel 🙂
Fin fasad vid Alexandersgatan i Helsingfors, man kunde bygga förr!

Och så går det ju inte en dag då jag inte skulle tänka på stundande semesterresa. För det mesta med glädje och förväntan, men klart att oron ibland gör sig påmind då Grekland och dess övärld drabbats av jordbävningar…

Längtan och förväntan blandas med en viss oro.

WAU! En orm!

När jag var barn fick  jag i bokhandeln välja min favoritbok. Jag minns inte så mycket om urvalet, men boken jag slutligen valde väckte ändå förvåning och / eller förskräckelse hos dem som var med mig. För jag ville ha en bok med bilder på ormar och andra kräldjur.

Jag har alltid gillat ormar. Även om jag som barn dödade en under min träsko då en väninna skrek i högan sky. Hon var hysterisk, och troligen även hysteriskt lycklig då jag hade dödat ”hemskheten” … själv hade jag dåligt samvete långt efteråt för att jag hade haft ihjäl denna underbara ringlande sak.

Härliga lilla orm ❤

Jag har inte sett ormar på många år, men IDAG fick jag chansen. Jag smög så försiktigt jag kunde till platsen och hann få fyra, fem bilder av den lilla söta ormen.

Hej då fina orm, simma i frid och fred!

Själv hade jag doppat mig i viken en stund tidigare. Undrade hur jag skulle ha reagerat om ormen hade simmat emot mig 🙂
Men jag tror att ormar är mer rädda för människor än vi för dem.

Vinterpälsen kastad! Gissar att vattnet var +16 grader…
Mattvätt hör finska sommaren till.
Härligt soligt väder hela dagen, med uppfriskande bris och sedan vackert solregn.

Havsutfärden

Det har nästan blivit tradition för mig att åka med J.L. Runeberg.
Totalt har jag åkt rutten Helsingfors–Pellinge–Kabböle–Lovisa kanske fem, sex gånger, eventuellt fler genom åren. Alltid lika roligt. En gång var det nästan storm, den här gången nästan bleke. Jag har upplevt sol, regn och dimma på färden också.

Starten sker 10 från Helsingfors. Framme i Lovisa är man lite före klockan fyra på eftermiddagen.

Från Lovisa startade vi med buss 7.30, var framme 8.45 i Helsingfors, promenerade till Salutorget där fartyget ligger.

Tradition också att äta fartygets goda macka med ägg och ansjovis.
Fartygets eget vin var både prisvärt och gott!
Här är vi i Pellinge där bilfärjan snart ska korsa sundet.
Alla möjliga möten sker ute till havs och man vinkar glatt till varandra.
Inte mycket vind för en segelbåt…
Bleke i innerskärgården. Men på de vackra vyerna tröttnar jag aldrig.
En av salongerna ombord.

Och här anlöper vi Skeppsbron i Lovisa.
En härlig dag till sjöss tog slut men det trevliga umgänget fortsatte ännu en stund på Saltbodans terrass 🙂

Veckans ord – STRAND

Den här dagen har varit härlig!
Trots att jag blev tvungen att stiga upp klockan sex för att sedan ta 7.30-bussen till huvudstaden, och därifrån  fartyget J.L. Runeberg till Lovisa 🙂

Oväntade möten, en kväll som blev längre än jag hade trott 🙂
SÅ kul!

Kommer fler bilder senare men här mitt bidrag till GemsWeekly. Veckans ord är STRAND och här når vi snart den, vid Skeppsbron, med J.L. Runeberg.

Vacker himmel

Det här blir inte någon ny serie 🙂
Men i lördags då vi tog oss hem från Skeppsbron var himmelen så här fin. Solen hade gått ner, eller höll på att göra det, och spred sina sista fina färger.

Den här bilden är inte alls bearbetad.
Den här bilden är bearbetad bara en aning, så att man ska se byggnaderna vid Saltbodtorg.

Har inte slängt alla minnen…

… och det kändes ju lite kul att jag hade råkat spara det här lilla albumet.

Senast jag besökte Corfu var 2006.

Här finns vykort och en del gamla kvitton och telefonkort sparade. Ett litet kompakt paket som kändes fint att återse.

För jag hade glömt det här…
Hur fin landningsbanan är.
Troligen ser den ungefär likadan ut ännu i dag, elva år senare 🙂

Deprimerad? Jag?

I dag fick jag höra att jag verkar lite deprimerad. Oj då! Jag som tycker att jag har haft mycket att glädja mig åt den senaste tiden. Men om någon tycker jag verkar deppad ger jag kanske ett sådant intryck!

Hur ska jag nu bära mig åt? Inte kan jag ju börja gå runt med ett fånigt och oäkta leende på läpparna! Och jag undrar om det är mina ibland allvarliga inlägg som får folk att tro att jag är deppad?

Men ingen är väl glättig för jämnan? Därifrån är steget rätt långt till depression ändå.

Å andra sidan tycker jag det var fint att personen som tänkte så här om mig frågade hur jag mår. Han brydde sig ju och jag kunde förklara hur jag tänker.

Rese-appen i telefonen har stenkoll, bilden tagen i går 🙂

Inte kan jag vara deppad då jag har flera resor framför mig. Två kortare och sedan Grekland i september.

Nej, jag har bara börjat ta avstånd från vissa saker, även från vissa människor i den mån det går. Sådant som stjäl energi av mig. Varför stånga huvudet blodigt mot väggen för sånt som inte leder någon vart?

Har inte visat kort från postcrossingen på ett tag, men här kommer en favorit från Vitryssland. En sådan byggnad ❤