Nytt in, gammalt ut

Mina gamla vinterstövlar åker nu ut. De såg ungefär ut som de nya. Jag hade låtit byta dragkedja på dem en gång, kostade 40 euro. Så att ytterligare reparera fodret som gått sönder lönar sig dessvärre inte. Det blev nya stövlar, från Zalando, märke Tamaris.

Efter ett idogt letande på nätet fann jag ett par stövlar som föll mig i smaken.

Jag köper alltid och väldigt gärna allt jag kan i våra lokala affärer i Lovisa. Men som jag sagt tidigare, vi har inte en möbelaffär – och grova kängor med högt skaft har jag hittills inte heller hittat i Lovisa.

Annars har jag jättemycket att göra just nu, mest jobb för lokaltidningen. Det är kul, jag är tacksam, och jag njuter av livet, av nuet även om det är lite stress ibland. Jag försöker prioritera, och tänka att det alltid finns lösningar om jag vågar be om hjälp då något känns övermäktigt. Då jag inser mina begränsningar och talar öppet om dem, då förstår jag rätt fort att många andra känner precis lika.

 

Fullkomligt fin fascinerande fasad!

Det finns några bilder från Corfu-resan som är likt juveler.
Jag menar, jag tog kring 250 fotografier, inte tokmycket – men så mycket ändå att där fanns allt möjligt, bra och mindre bra.

Men de bilder jag gillar mest lägger jag ut en i taget.
I den här är det SÅ mycket jag gillar!

Ibland får man till det, och jag tycker jag kan säga det själv, att den här bilden är härlig.

Fönsterluckorna, den slitna fasaden, de spretiga små antennerna, solljuset som inte når ner till gatan på kvällen, den blå himlen. Och så den där lampan ❤

Inte ofta jag läser Husis numera

Synd och skam, kanske bör tilläggas. Jag är ju finlandssvensk!
Jag skyller på att jag får så mycket gratis av tidningens innehåll via webben, och så skyller jag på tidsbrist.

Men en sanning är i alla fall att jag är så inriktad på det totalt lokala i dag, att jag inte vill satsa pengar på en prenumeration av en rikstidning. Speciellt med hänvisning till det jag skrev ovan, jag får det jag behöver, och det jag HINNER läsa, via hbl.fi och via Yles hemsida.

Rikstidningen.

Den här tidningen innehöll ändå bland annat ett intressant reportage från Tyskland, inför valet. Orkade dock inte läsa riktigt hela.

Men Philip Teirs kolumn ”Förhandlingsfällan” var riktigt bra. Samma ärende togs upp häromdagen i Sveriges ”Supernanny”-program (som jag inte ALLS alltid tittar på… hahaaa)… men liksom det där om att föräldrar som hela tiden låter barnen fatta beslut egentligen gör dem en björntjänst.

Eller som den danske regissören Lars von Trier lär ska ha sagt om en fri uppfostran som gav honom en livslång depression. ”När man känner att man har ett fullständigt fritt val, blir man ideligen omskakad när man konfronteras med den yttre värld där fritt val inte existerar” (citat, Teirs kolumn, Hbl 18.9.2017).

Jag förstår och håller med. Kanske lätt att göra för mig som inte har några barn, men jag tycker jag har något slag av sunt bondförnuft ändå.

Fler minnen från Corfu

Skrev ett inlägg för sju år sedan. Rubriken var Kvinnan som talade med en virkad tomte 🙂

På Corfu köpte jag en tvål som påminde mig om doften av min semesterromans. Och då tänkte jag att det skulle bli ett inlägg under rubriken Kvinnan som sov med en tvål 🙂
Men det får bli blandade minnen från resan i stället!

Den här tvålen kan jag dofta på då jag vill minnas min semesterromans 😉
Fasadeer i Corfu stad. Alla dessa härliga gamla hus och balkonger!

Och namnet på affären, texten längst ner till höger på bilden, såg jag först då jag tog fram bilden på datorn. Den passar in eftersom vyn är vacker, men vi människor ska också själva komma ihåg att vi är unika och vackra.

Och med den här bilden vill jag tacka Grekland för en underbar semestervecka. Hoppas turisterna fortsätter besöka landet och att ekonomin där återhämtar sig ❤

Tack och heja Grekland!

 

En härligt rolig kväll

Jag som inte har barn själv tycker det är jätteroligt då jag får träffa andras barn. Det är också underbart att uppleva barn som får vara barn i ett hem där det är fritt fram att tillverka slime, måla ansikten, baka med trolldeg osv.

Visst är vi söta? Men vi kan se skrämmande ut också.

När pizzabudet kom med vår kvällsmat var det flickorna som öppnade dörren och några steg bakåt tog nog killen. HUUU!!

Alltid lika gott.
Rosor till en fin vän och en mamma som alltid har tid för sina barn.

Det blev en toppenkväll med en hel del skratt men också djupa diskussioner om livet som dragit iväg med oss på slingriga stigar. Där har vi ibland dansat fram leende, så att fötterna knappt nuddat marken. Ibland har vi snubblat, krupit, gråtit.

Men inte en dag skulle vi vilja vara utan. För precis allt som vi har varit med om har format oss till dem vi är i dag, och av motgångarna har vi lärt oss massor.

Tack min vän för en oförglömlig kväll ❤

 

Skyltsöndag, den 17 september 2017

En skylt ute vid en lite större gata visar vad allt finns att uppleva vid den lilla floden och stranden.

Jag har många skyltar på lager, både från Corfu och från evenemanget Historiska Hus. Det känns skönt att ha den här biten klar för månader framöver 🙂

På Booca bar åt vi, och på dess strand låg vi och lapade sol och badade en dag. Från Mesongi River tog vi Captain Homer´s excursions till havs.

Många bloggare är med i Skyltsöndag, listan på dem hittar du åtminstone hos Konst eller Konstigt.