Helt dränerad på energi

Det har hänt saker som dränerat mig på energi totalt i dag. När de här situationerna uppstår blir jag nästan handlingsförlamad. I alla fall försvinner kreativiteten. Jag kan inte skriva några artiklar i dag. Men jag fick ändå en intervju gjord. Trots att jag sov dåligt i natt och hade en mardröm, något som hänt högst en gång tidigare i den här bostaden.

Balkongväxter.

Därför är jag tacksam att en väninna hjälpte mig att komma iväg till en affär utanför stans centrum. Där köpte jag en tuja och blomstret i förgrunden som jag inte minns namnet på.

Eftersom väninnan är bilburen passade vi på att köpa färgpatroner till min skrivare i en affär som också ligger utanför centrum och så fick jag deklarationsblanketten till bokföraren och en del andra små ärenden uträttade.

Nu är jag åter väldigt ledsen här hemma. Det är ett läge där jag måste vara bestämd och stark, för att jag inte i all framtid ska bli utnyttjad.
Jag brukar vara den där som alltid ställer upp, som vill jämka och se till att alla har det bra.

Men den här gången kände jag mig tvungen att säga ”stopp”. Jag vill själv orka och må bra.
Att säga ”stopp” och ”nej” är tungt, det tär på krafterna, jag känner mig också som en svikare. Men jag vill inte i all framtid hålla på att svika mig själv mest av alla.

35 reaktioner på ”Helt dränerad på energi

  1. Så fint på balkongen.
    Vad starkt av dig att säga nej och stopp att du tog dig själv på allvar och lyssnade till vad du orkar just nu. Bra gjort. Men jag vet att det tär otroligt mycket på en själv, dåligt samvete mm men om inte du lyssnar på din kropp så kommer du aldrig att kunna hjälpa någon i framtiden för då är du helt slut.
    Jag förstår dig precis.
    Kram

    1. Så här är det, tack för att du delade med dig.
      Jag måste lyssna på mig själv en gång, om jag bara tänker på andra börjar jag må dåligt och att sova dåligt ger ingen styrka… 😦

  2. Ibland är det så, och det är jobbigt och man känner sig elak. Men det är inte bara tillåtet att säga nej, det är ibland fullständigt nödvändigt att säga nej. Att ständigt offra sig själv hjälper ingen i längden. Många varma tankar och styrkekramar ❤❤❤

    1. Exakt så här är det – och jag får åter styrka genom omtanken och kloka ord här.
      Jag kan inte alltid vara den som ställer upp i alla väder, då det dessutom skulle ske på bekostnad av uppdrag som jag lovat sköta och får lön för.
      Kram ❤

  3. Det låter som om vi två har en liknande personlighet.
    Det blir svårt ibland…
    Vi måste lära oss mycket som är självklart för andra.
    Hoppas energin återkommer – snarast!

    1. Ja, det är ofta svårt då man vill alla väl. Då man ställer upp för att andra ska ha det bra.
      När man sedan inte gör det, en enda gång säger ifrån, känner man sig som värsta skurken 😦
      Tack för att dina ord här ❤

  4. Heja dig! Du är stark. Tänk om fler kunde lära sig att säga nej!
    Två gånger i livet har jag tagit mig rätten att säga skarpt nej. Det är tufft, men ibland nödvändigt. Och missmodet går över och istället infinner sig en stilla ro. Man ska aldrig skuldbelägga sig själv, när någon suger energin ur en.
    Varm kram ❤

    1. Så rätt du har ❤ Tack för de orden, känslorna går i vågor, en stund känner jag att jag borde ställa upp, men i den andra stunden känner jag mig utnyttjad.
      Jag är inte hela tiden stark men väntar nu på att ron över ett beslut jag tagit ska infinna sig.
      Kram min vän ❤

  5. Har själv upplevt den där läget att vara till lags för alla andra. Men livet ger och det tar.

    Nu under ett helt år har jag inte haft kraft att dela med mig och samtidigt som det varit jobbigt att inte räcka till, så har det gjort något annat med mig. Jag har läkt. Fått den tiden att kunna ge mig själv en återblick på vem jag är och varför. Min historia, kan man kanske säga.
    Det tog över ett år men nu kan jag känna att jag faktiskt åter k-a-n och orkar dela med mig av att ”ställa upp” – vara den som ”servar” – vara den som ”lyssnar”.

    Ett litet steg i taget för att behålla balansen. Inte återgå till självutplåning, för det är det det handlar om. Fostran att vara till lags – duktig – snäll, osv.
    Sköt om dig väl! 🙂

    1. Tack för de visa orden ❤
      Stödet jag får via min blogg är fantastiskt, det kompletterar det stöd jag i dag fått via samtal av vänner på telefon och personer som tagit kontakt via FB och frågat vad som hänt.
      Jag vill alltid alla väl, jag vill vara snäll, sådan som jag önskar att andra ska vara mot mig. Men det har också lett till att jag utnyttjas ibland, många vet att jag förlåter nästan vad som helst.
      Kram!

  6. Varm stor kram till dig Carita! Då som allting ser som mörkast ut, brukar det i allmänhet uppenbara sig en ljuspunkt. Min mamma sa alltid , att ingenting är så mörkt, att det inte förr eller senare finns en ljusglimt. Önskar allt gott till dig Carita, i morgon en ny dag med något nytt o trevligt. ❤❤❤

    1. Tack Birgitta ❤ Jag ska till frissan i morgon, tror att det piggar upp lite, ska försöka vara modig där och testa nåt nytt. I dag har jag inte fått mycket till stund, att vara ledsen kräver energi 😦
      Kram!

  7. Det finns energitjuvar som tar från en det mesta.
    Ibland finns det bara ett väg och det är ut.
    Det känns tungt men sen lättar det som det gör med allt annat också. Ta tid på dig.
    Kram.
    Fina blommor på balkongen. Blått utstrålar lugn.
    💐😍

    1. Tack ❤
      Jag är glad och nöjd med växterna på balkongen och att jag fick hjälp av en väninna med att hämta mylla.
      Inte alltid jag vill be om hjälp men försöker bli bättre på det.
      Ja, nu ska jag vila lite men också fortsätta vara öppen om sånt som tynger mig, för livet är inte hela tiden jätteglättigt.
      Kram!

      1. Tack och god natt – hoppas hitta tillbaka till din andra blogg, kunde länka till den hos mig i stället för Divage som för tillfället är lite inaktiv.
        Vad tycker du själv?

    1. Tack!
      Det svåraste blir nu att hålla fast vid mitt beslut, att inte ge efter för påtryckningar och lirkande.
      I slutändan gör det i så fall att allt kör ihop sig för mig, och att det är jag som lider.

  8. Om du inte hade skrivit tidigare att din biopsi äger rum den 26 april hade jag trott att du hade fått ett för dig negativt besked, vilket du som tur är inte har fått och inte kommer få heller.

    Vilken tur att du tröstshoppade lite. Men jag förstår inte hur du med jämna mellanrum alltid ”lyckas” med att träffa på sådana energitjuvar. Dom verkar dras till dig. Å du tar lika illa upp varje gång det händer. Det borde du ändra på!!!

    1. Jag undrar också varför jag fungerar som en magnet på folk som utnyttjar min välvilja, och en del personer fryser sedan ut mig då jag säger ifrån.
      För nog har jag sagt ifrån.
      Reaktionen att jag blir ledsen då sådant händer vet jag inte om jag kan ändra på, eftersom känslor aldrig är fel. Jag kan inte bli känslokall på nolltid.
      Däremot kan jag skriva och prata öppet om den här problematiken som florerar överallt, och hitta de människor som stödjer mig och som kan komma med råd på vägen.

  9. En stor kram och du MÅSTE lära dej säga nej. Har haft detta problem i många år och till sist var det en ”vännina” som knäckte mej totalt. Fick proffa hjälp för att komma tillbaka och är fortfarande inte ok men det går sakta framåt.
    Blomman som är så vacker heter campanula .
    Vila och försök tänka på något annat.
    🙂

    1. Ja, nu är det vila som gäller.
      Tack för blommans namn ❤
      Det där med "vänner" som kräver och tar och eventuellt fryser ut en om man inte gör som de vill … de är inga sanna vänner 😦

    1. Tack! Jag försöker vara en positiv och varm människa, vill bemöta andra såsom jag själv vill bli bemött.
      Och jag måste få ett slut på det här att jag utnyttjas för att jag är snäll, blir jag utfryst så blir jag – jag vet i alla fall i det här fallet att jag har rätt och att jag har vänner på min sida.

  10. ”Sist i boken skriver token”, så skrev vi i de där böckerna där alla vänner skrev och gärna satte in ett foto på sig själv. Nu har ju alla dina vänner sagt allt och lite till om det här att säga nej, jag kan bara bekräfta att det har varit ett tema även för mig i livet. Jag har tvingats lära mig säga nej pga mitt kroppsliga förfall hahaha! Funkar inte livets skola på normal väg, så tas storklubban till och nockar en. Men du, det är inte lätt och jag drabbas ännu av bakslag där jag går igenom samma känslor som förr. Jag minns ännu första gången jag sa NEJ, det var många år sedan, men den känslan var kraftfull och viktig att ha med mig framöver. Än idag säger jag både tröstande och med en humoristisk tvist att ”allt går över”, alla svåra känslor jag har mått uselt av har alltid landat och mattats av. Mängder bara tonade ut och så var det inget mer med det hela, en del blir kvar och förändrade mitt liv, för det mesta på bra vis. Så andas in och ut, snart är du balanserad igen. BamseKram från token!

    1. Ja, det här med blandade känslor, med- och motgångar – det är ju själva livet det 🙂
      Innerst inne vet man vad som är rätt, när man måste säga nej, osv.
      På vägen blir man ibland besviken på människor man trodde var ens goda vänner, – då visar det sig ofta vem som är ens riktiga vänner ❤

      1. Det märkliga är att när det verkligen händer saker i ens liv så visar det sig vilka som verkligen står där i stormen vid din sida. Det underliga är att hjälpen ibland kommer från helt oväntat håll. När jag behövde en njure så upplevde jag så tydligt hur folk egentligen var och nu menar jag inte att jag räknade med att få deras njure, det frågade jag inte en käft om, skulle aldrig göra för den delen. Utan de som jag trodde var nära i stort sätt gick upp i rök och njue fick jag från oväntat håll utan att be om det så klart. De höll sig undan, ringde inte och det var den sista utsållningen av vänner för mig detta liv. På ett naturligt vis, bad inte om något, men de klarade inte att ens finnas till på det vanliga viset. Kram

  11. Vet du! Idag sa jag också NEJ! Jag är nyopererad och kan INTE passa barnbarn fast jag så gärna vill och har TID. Men nu är jag konvalescent och därmed basta. Min ena dotter har t o m målat en liten tavla till mig där det står: NEJ. Bara nej. Jag tränar på att sätta mig främst och det är övermäktigt svårt med fem barn och snart fyra barnbarn.

Glad för varje liten kommentar – ha en fin dag!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.