Sensommarkväll, fototour Plagen

Sexton somrar tillbringade jag mycket tid här, på badstranden Plagen, eller kanske närmast bestämt i kiosken. Var det fina, varma och soliga dagar hann jag inte ner till stranden alls. Sommaren 2014 blev den sista i arbetets tecken i kiosken.

Den här kvällen, som var magiskt lugn och för årstiden exceptionellt varm, +20 grader ännu vid 19-tiden, bestämde jag mig för att ta en lite fototour på stranden. Sedan fortsatte jag fotografera av bara farten på väg hemåt. Det blev allt från fåglar till löv, fjädrar, båtar och byggnader, som jag visare senare.

Vackra, blå och små badhytter på rad.
Hemtrevligt.

En öde strand.
Men ute till havs var det ännu liv i sensommarvärmen.

18 reaktioner på ”Sensommarkväll, fototour Plagen

  1. Den här sommaren är ju ännu varmare och varade/varar längre. Så bra att du slapp stå i kiosken i år. Minns att du jobbade där med ditt ex. Är det fortfarande lika fint där fyra år senare?

    1. Jo, han fortsatte med kiosken och den har varit minst lika fin som förr.
      Jag gillade mycket att jobba där, men om man tänker på dagsläget hade nog inte ett kioskjobb gått att kombinera det med det jobb jag har i dag.

  2. En av de första kontakterna med din blogg var just att du berättade från kioskarbetet tillsammans med ditt ex. Så det är 4-5 år sedan nu. Jag minns att jag undrade ”en författare, undrar om hon vill eller har tid att kommentera i min biogg?” 😀 Men det hade du ju 😀

    1. Klart att jag hade det! Och vänner är vi fortfarande, både via FB och Wordfeud.
      Kiosken jobbade jag i ännu samma sommar som han ville skiljas, 2014.
      Men innan dess hade vi varit femton somrar där. Bloggen har jag haft bara sedan hösten 2009.
      KRAM till dig min vän ❤

  3. Men oh, nu blev det nostalgi! Dom badhytterna kan väl inte ha stått där när jag var barn på 60-talet? Men hytter fanns det är jag säker på! Jag bodde alldeles vid Lovisa travbana ganska långt från plagen men när jag blev stor nog att cykla ensam så kunde jag oftare komma åka o simma. Alltid via mejeriet där man gick direkt in på glassfabrikens våta cementgolv och fick sin pinnglass doppad i chokladtunnan. Tänk vad man minns! Kram

    1. Härliga minnen du har från Lovisa, och du minns helt rätt.
      Hytterna fanns även då, vågar jag påstå. Men det fanns ingen stor gräsmatta bakom dem, bara en stor äng med blommor och högt gräs.

Glad för varje liten kommentar – ha en fin dag!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.