Fin fest i går, tack alla som kom!

Då klockan närmade sig halv åtta hade molnen skingrats och himlen var blå.

Det var full fart på Nya Östis läsarfest i går. Scoutföreningen serverade kaffe och bulle som vi hade köpt. Medarbetarna från NÖ stod vid ett bord intill där festdeltagarna fick fylla i gratis lottkuponger. I slutet av kvällen lottade vi ut fyra fina vinster.

Programmet bjöd på musik, sång och dans. Många säger att det här är sommarens höjdpunkt, man kommer till Skeppsbron för att träffa bekanta som man kanske annars inte ser så ofta. I början av kvällen var det lite molnigt, men inget regn föll och vid halv åtta kom solen fram.

Så många kom fram och pratade, kramade och gratulerade till nya jobbet. Det känns bra att staka framåt härifrån. Ett fungerande arbetskoncept behöver inte ändras, men klart att jag har en del idéer på vad jag vill tillföra tidningen. Men allt det där blir aktuellt först i augusti och senare under hösten och vintern.

Skyltsöndag, den 30 juni 2019

Helt otroligt att det är juni månads sista dag i dag.
Och smått otroligt också att jag ännu har några skyltar i lager från Andalusienresan oktober 2018 🙂
I slutet av september stundar en ny läsarresa, till blomsterrivieran i Italien. Hoppas hitta fina skyltar även där.

En av många fina skyltar av keramikplattor. Ridskolan i Jerez.

Eget glas med till festen

I dag firar vi Nya Östis läsarfest på Skeppsbron. Jag lät frissan sätta in ett litet glas och några små vita blommor i mitt hår, festen till ära 😀

Den ser stor ut här, hårprydnaden, men är lagom liten 🙂
Hufvudstadsbladet flaggar för Pride i dag.

I huvudstaden var det Prideparad i dag. I Lovisa arrangeras den första veckoslutet i juli.

Det finns ju många tankar och åsikter för och emot de sexuella minoriteterna. Jag tycker vi ska stå upp för allas rätt att vara den han eller hon är. Kärlek är aldrig fel, så länge den bygger på just det – ömsesidig kärlek och respekt.

Vi på Nya Östis får också ibland höra att vi ger för mycket utrymme åt regnbågsrelaterade artiklar. Eller att vi ger plats åt Prideupprop i vår Facebookgrupp. Då det gäller artiklar försöker vi hålla balans mellan allt. Alla gillar inte sport, alla gillar inte kultur eller kommunalpolitik. Alla gillar inte regnbågsfamiljer, men alla gillar inte religioner och traditionell kyrka heller.

Så det är en balansgång för en tidning som kommer ut bara en gång i veckan. Att inte ha för mycket eller för lite av något.

Men i kväll firar vi Nya Östis läsarfest på Skeppsbron och dit är alla välkomna!

Jag har svårt för att…

… gå förbi en hylla där det säljs Muminprodukter.
Nu har jag ändå bestämt att jag sätter bort de få udda muggar jag har kvar i skåpen, och satsar på att ha ett gäng muggar med Muminmotiv i stället. Hittills har jag fyra, så det har inte gått till överdrift 🙂

Nyaste tillskottet är denna pigga Lilla My-mugg!

Var ute och åt i kväll, soligt och fint på Skeppsbron. Eftersom ungefär varannan fredag är massage-dag blir jag flottig i håret… och då räddar solhatten denna bad-hair-evening 🙂

 

Farligt goda bruschettaskorpor

… hittade jag i dag i lokala K-affären. Jag tror att jag måste rusa dit och tömma lagret i morgon 😀 … för jag är rädd att sådant jag gillar sedan bara dras bort från sortimentet, eller inte längre tas in i en affär om det är så att bara jag och ingen annan köper dem!

Jag skulle ta foton i dag då kollegan Nette och jag förde ner saker till Skeppsbron inför Nya Östis läsarfest som är på lördag. Men, men… jag GLÖMDE fotografera. Och jag har även fått låna en bil av en varmhjärtad kollega som själv är på mc-utfärd. ”Vad gör jag med bilen”, sa han, ”du får låna den, du kan behöva den i jobbet”. SÅ snällt! Och jo, bilen har varit mycket i farten för Nya Östis ❤

Ibland tittar jag i backspegeln…

… och då talar jag om livets backspegel. Men jag gör det inte längre med sorg i hjärtat. Jag har ju klarat så mycket.

Och jag tänker ofta, hur skulle livet ha blivit utan skilsmässan och utan alla möjliga andra svårigheter jag mött på livets stig? Svaren får vi aldrig och jag behöver dem egentligen inte heller.

Jag har känt tillit, jag har bett mina böner. Livet bara måste ordna sig om jag släpper all oro. Allt har en mening.

Då jag miste något som på den tiden betydde mycket för mig, öppnades ändå nya dörrar, vilket jag inte såg då. Jag har fått många nya vänner, jag har sagt upp mig från fast anställning, blivit företagare, fått nya jobb under åren.

Solen lyser genom vackert grenverk. Jag kallar inte längre mitt liv en rishög 🙂

Och den här bilden som jag tog för en vecka sedan kan jag inte låta bli att visa. En man på min balkong 😀 Dessutom på insidan, den här gången.

Fina bilder – trevlig text!

Jag tycker att jag sällan lyckas på bild. Man är ju självkritisk, det där med dubbelhaka och annat häng, rynkor och sånt, ni vet.
Men man har ju levt livet 😀

Otaliga bilder på flera olika ställen tog tidningen Östnylands skickliga fotograf. Det var inte bara jag som skulle vara nöjd, han ville också hitta den rätta platsen och stämningen, kanske de rätta ljusförhållandena, som ÄR svåra att finna då solen lyser stark.

Men jag är mycket nöjd och glad med både bild och text som publicerades i dagens ÖN. Tack mina ”gamla” kollegor!

Foto: Kristoffer Åberg