Förgätmigej

En vacker blomma som också går under benämningen Veronica, eller teveroncia? Började googla på namnet och blev inte klok 🙂
SAOL säger så här. Wikipedia så här. Impecta.se så här… osv. i all oändlighet tydligen 🙂

Hur som helst, denna fina blomma finns på min mammas gård.
Har i dag både där och här hemma njutit av sol och värme, lagom varma vindar (läs: blåst som jag gillar) – tagit en liten cykeltur, umgåtts med tomatfamiljen på balkongen, läst tidningar och Otto Gabrielssons bok om Papputen Jörn Donner.

Skyltsöndag, den 31 maj 2020

En bar i soliga Borgå.

I morgon får barer, restauranger och cafeterior åter öppna i Finland. Vissa restriktioner finns kvar, till exempel angående alkoholförsäljning. Den slutar klockan 22.
Detta fick några humorister i ett radioprogram att raljera kring klockslaget och coronan. Klockan 21.59 finns ingen risk för corona, men 22.01 finns faran där.

Allvarligt talat vet vi ju alla att omdömet kan börja svika hos folk om alkoholintaget är stort. Man kan också börja svaja och vingla, kanske rentav se dubbelt, så att det är svårt att hålla avstånd från folk 😀

BP håller i trådarna för utmaningen Skyltsöndag!

Utsikt från oasen – och diverse växter

Det dröjde ett tag innan jag fick det är att lyckas, man ska tydligen ha tålamod då videoklipp laddas upp av bloggverktyget. Att dela dem via GMail går inte heller då filen fort blir större än 25 Mb.

Men det här är utsikten från min balkong. Tomatplantorna kom också med och diverse andra växter, som jag från och till flyttar hit och dit 🙂

Molnmonster och tomat-tonåringar

De är inte små längre, tomatplantorna. Så jag antar att de känner sig förnärmade om jag kallar dem tomat-BARN! De börjar kanske närma sig tonåren?

Hyllan till vänster är ganska ny, köpt hos lokalt Lovisaföretag.

Har haft mycket jobb i dag också. Samhället börjar leva upp, restaurangerna får snart öppna. Solen skiner, fåglarna kvittrar. Utställningar är åter aktuella, vilket betyder att tidningen förväntas skriva om dem.

I går tog jag bilder av molnformationer.
Scenerna ser olika ut varje kväll.
Kanske jag borde börja kalla mig Moln-Tanten 🙂

En stor monsterfisk som håller gapet öppet? Med en liten monsterfisk på ryggen?
Ytterligare ett monster, lite senare på kvällen.

Avancerar långsamt

… men det gör ingenting. Det betyder bara att vi har vackert väder. Sedan om det blir kallt och regnigt, blåsigt och busväder överlag – då har jag mer tid att pussla 🙂

Det har varit mest mulet i dag men ändå +17 – +19 grader. Inget regn över mitt hus, men hörde att det hade både regnat och haglat på andra håll inte långt från Lovisa.

I dag städade jag med en kollega vårt kontor, eller egentligen flyttade vi undan lådor så att städföretaget kommer åt att tvätta golvet. En chefredaktör och en annonschef gör alltså lite allt möjligt i ett litet företag. Ofta sitter jag och sprättar upp kuvert med fakturor och korsord också.
Då tänker jag ibland att skulle alla bara veta vad allt man gör, långt borta från chefsglamouren – om en sådan nu finns.

Och om någon undrar varför vi har fakturor på papper så är det för bokföringens skull… så det där med papperslöst samhälle tror jag inte riktigt på. Och inga digitala korsord heller för NÖ:s del, tack 😀
Sitt nu ute i solen och försök fylla i ett sådant på en surfplatta!

Annonschefen gav mig goda pizzasnurror ❤ Tyvärr åt jag upp dem så fort att jag inte kom ihåg att ta ett foto!

Som nån gång förr i tiden…

… kändes det då kollegan Nette och jag pilade iväg på utryckning i dag.
Alltså med förr i tiden menar jag, såsom det gick till då jag jobbade på tidningen Östra Nyland 1987-2014.

Man hör att sirenerna ylar. Det är brandkårer och ambulanser, och det slutar inte yla på några minuter. Då vet man att det är nåt större på gång. Kollar Tilannehuone, en sajt som listar en del av utryckningarna.

Rakennuspalo – Loviisa – keskisuuri (byggnadsbrand – Lovisa – medelstor).
Samtal till räddningscentralen, som kan ge en ungefärlig adress. Hoppa i Nettes bil och hon trampar på gasen. Femton kilometer senare ser vi de första brandbilarna som väntar vid huvudvägen. Föraren i en av dem säger längs vilken väg vi ska köra, ”men åk inte ända fram, det är smala vägar och trångt där”.

Bara ruiner återstår av uthusbyggnaden.

Ingen kom till skada i branden. Uthuset hade brunnit ner då vi hann fram. Eftersläckning pågår och en brandmästare ber oss att inte komma närmare för snart blir det nytt tryck i slangarna och brister nån av dem kan det gå illa för oss.

Det är kruttorrt i terrängen och här ligger sommarstugorna tätt. Många grannar är oroliga för det blåste också lite i dag.

Ganska trångt om saligheten i skogen på smala vägar.

Intervjuar några grannar. Talar med räddningspersonal på plats, de få som har tid med sånt och som dirigerar trafiken. Känner röklukten i mina kläder och jagar bort sommarens första myggor som verkar gilla mig.

Återvänder till staden, skriver artikeln. Sätter en länk till vår artikel på Tilannehuone.

När jag kollar bilderna i mobiltelefonen (tog övriga med systemkamera) har jag tagit även den här. En slangorm 🙂