Jag upptäcker ålderstecken när…

… jag ser mig i spegeln. Men jag bryr mig inte så mycket om dem.
Någon rynka här och där, mungiporna börjar peka nedåt då man blir äldre, hur glad i sinnet man än är 😀

Gäddhäng, det vill säga slapp överarmsmuskulatur. Åderbråck, smala fintrådiga men ändå bråck.

… då jag stiger upp om morgnarna är jag ibland styv i lederna, men man kommer väl igång som en gammal dieselmotor? Host, host.

Jag tycker inte att man ska behöva göra något för att dölja ålderstecken eller åldersringar av olika slag. Det är naturligt att människan åldras.

Man kan känna sig lite halvvissen ibland 🙂

Det här var sista delen i Orsakullans marsutmaning. I morgon är det första april!

Jag är den i butiken som…

Nästsista utmaningen av Orsakullans 31 frågor och påståenden i mars.
Det har varit ganska krävande att delta, men roligt samtidigt att läsa vad en del andra bloggare skrivit. Man lär känna nya sidor av sina bloggvänner, så tack Madeleine för att du fixade frågorna!

Jag är den i butiken som…
– sällan stressar, låter gärna andra som har bråttom gå före i kön, men väljer ofta själv fel kö, det vill säga en sådan som av olika anledningar kräver tid (någon har glömt väga en grönsak och kassan rusar i väg, någon räknar alla småslantar från plånboken, kassa-apparaten börjar strula, rullen med kvittoremsa tar slut osv.)

– ofta yrar hit och dit då jag inte minns vad jag skulle köpa, om jag inte har inköpslista, kommer ut från butiken med sådant jag inte hade tänkt köpa

– nästan aldrig kollar priser, jag köper det jag behöver/vill ha och är extremt icke-prismedveten

Renovering pågår i affären där jag oftast handlar.

 

Jag är den på stranden som…

… vill ligga eller sitta där som det inte är för varmt, helst i halvskugga. Eller om det är solig plats ska där blåsa lagom.

… inte går i bikini. Har baddräkt och med åren har jag börjat skydda allt mer av huden mot direkt exponering av sol.

… gärna badar, oberoende av hur många grader varmt vattnet är. Så länge där inte guppar isflak kan jag ta mig ett snabbt dopp.

… gillar att se och höra hur vågorna slår mot stranden, sopar igen spår där och formar klippor och stenar, såsom de gjort under tusentals år.

Jag vid Atlanten utanför Conils kust i Andalusien, sydvästra Spanien.

Detta är del 29 av 31 i Orsakullans bloggutmaning.

Senaste gången jag ramlade var…

Jag blev tvungen att ta mig en ordentlig funderare kring det här. Jag har inte halkat på ett par vintrar, eftersom jag har tassat fram oerhört försiktigt och låtit promenaderna ta tid. Jag är ju livrädd att som privatföretagare bryta armar eller ben…

För några år sedan ramlade jag i kyrkans trappa på väg ut. Då hade jag blåmärken på baken, benen och ryggen… ofta ett underverk att man inte slår huvet.

För några år sedan ramlade jag också i toaletten i hytten då jag åkte Sverigebåten. Det var sjögång och allt hände på en sekund. Jag föll in i duschen, den slog på av någon märklig anledning och jag blev förstås både blöt och blåslagen…

Det här var några minnen av ”när jag ramlade” som är del 28 av 31 i Orsakullans utmaning.

Att resa för mig betyder…

… att först planera och drömma, kolla kartor, bekanta mig med hotell och omgivning via olika webbsidor.

… att komma bort från vardagslunken hemma, fastän den är bland det värdefullaste jag har.

… att vidga mina vyer, eventuellt få använda mig av språkkunskaper, eller lära mig nya fraser och ord.

… att få träffa nya människor i en annan kultur.

Resa vill jag så länge jag orkar och alltid då jag har råd med det.

Hotellets terrass en tidig morgon, på fjolårets läsarresa i Spanien.

Detta är del 27 av 31 i Orsakullans utmaning i mars.

Jag tycker språk är…

… intressanta och ju fler språk man kan, desto bättre.
Mitt modersmål är svenska, jag är finlandssvensk och har generationer av andra finlandssvenskar i mitt släktträd.

Finska är mitt andra språk. Det talar och skriver jag nästintill flytande.
Min engelska är ganska stark men inte på något sätt fullkomlig. Utöver det har jag studerat spanska, tyska, franska och ryska.

Då jag var i Spanien kom orden rätt fort till mig så att jag förstod mycket av det som sades och sådant som jag läste.

Då jag hade en tysk pojkvän var intresset för tyskan stort. Likaså då jag hade en pojkvän från Nederländerna. ”Ik hou van jou” och sådant blev det ju en hel del av då 🙂

Samma sak då jag var en vecka i Frankrike 2012. I taxin på väg till flygfältet då vi skulle åka hem talade jag ditt och datt med taxichauffören. Ofta utgör just det där, att prata ett för dig främmande språk med infödda, en tröskel för mig.

Min ryska trampar nog på i barnaskor, men jag kan en del fraser och ord och största delen av alfabetet.

Det här är del 26 av 31 i Orsakullans utmaning i mars månad.

När jag inte förstår så brukar jag…

… ställa frågor. Som journalist har jag lärt mig att det inte finns några dumma frågor, eventuellt bara dumma svar. Det är också dumt att låtsas veta och sedan skriva något fel med anledning av det.

… ibland rycka på axlarna, låta det vara. Allt kan man inte förstå.

Som till exempel vädrets nycker i mars. Först sol. Sedan snöfall. Sedan sol , efter det hagelskur och snart sol igen 😀

Snön som föll i dag smälte fort bort.

Det här är en del av Orsakullans bloggutmaning, 31 frågor i mars.