Dolceacqua, Italien, del 2

Här steg vi av bussen och vandrade framåt och mot höger där den medeltida bron Il Ponte Vecchio ligger.
Mellan det rosa och gula huset i mitten på bilden fanns en av ingångarna till gränderna. Uppe på kullen ligger Castello del Doria.
Alla dessa underbara smala gränder i eller i närheten av Castello del Doria.
Resenärer på upptäcktsfärd.
Det här var nog inte riktig rosé, tror jag 😀 Tippar på färgat vatten.
Marknad i Dolceacqua.

Mycket kändes genuint i den medeltida byn. Här rådde ingen trängsel, kanske turistsäsongen led mot sitt slut. Ingen brådska, ingen stress.

 

Två fina fasader i Italien

Underbara Dolceacqua i Italien.

Väggen till höger har jag separat bild på. Ibland funderar jag då jag ser blomlådor så där högt uppe hur farligt det är, tänk om de rasar ner i skallen på någon förbipasserande!

En liten by som jag inte minns namnet på. (syrran kom ihåg det, Pieve di Teco från 1233).

Från det glassiga inlägget om Monaco till lite enklare, men ändå enligt min åsikt, mer gedigna och vackra gamla fasader. Slitet av tidens tand är nästan alltid fint ❤

 

Fina fasader från Italien och Monaco

En fasad i byn Dolceacqua.

Här gillar jag balkongerna, som gärna förstås hade fått vara ännu mer grönskande.

En del av den pråliga fasaden till Hotel Paris i Monaco.
En pampig husfasad i Genua.

Det var inte så ofta vi stannade upp under våra guidade turer, man skulle ju hinna se rätt mycket. Flera bilder är därför tagna ”i all hast”, och det är först nu jag ser olika detaljer.

Blandade bilder från resan

Har ännu ganska många bilder på lager från Nya Östis läsarresa. Här kommer en blandad kompott av allt möjligt.

En gågata invid stranden i italienska Alassio. Det var lite mulet och blåsigt den här dagen, men lagom varmt ändå.
Hotellet vi bodde i. Rummet på första våningen med tredje balkongen från vänster var mitt och syrrans.
En ganska typisk liten souveniraffär i Alassio.
Vår busschaufför Anton i Dolceacqua. Han hade en cykel med sig i bussen och tog sig fram på den medan han i olika sammanhang väntade på oss då vi gick runt med guiden.

Lovat mig själv en ledig dag

Efter att ha jobbat nästan fyra veckor i sträck, utan ha att HELT arbetsfria dagar, är det nu åter dags att skärpa sig. EN dag i veckan måste jag hålla ledigt! Jag får ta mig själv i örat och ständigt längs med dagen påminna mig om att jobbet kan vänta till i morgon

Nu är det ju inte så att jag jobbar åtta, nio timmar alla dagar. Men det brukar bli några timmar också på lördag, och särskilt på söndag, för att inte ha allt i en kaotisk hög på måndag.

Men IDAG laddar jag batterierna bland annat med litteratur, lite shopping (tror det blir pusseltider snart igen), tv, bloggar osv.

Och nu blir det varierande lugna vyer från resan Italien/Frankrike, där jag var i början av oktober.

Den lugna floden Neria i byn Dolceacqua. Tänk, inte en människa har jag fått på bilden. Den medeltida bron heter Il Ponte Vecchio.
Särskilt lugnt var det inte här i Cervo på väg upp till kyrkan. Det var jobbigt med alla trappor, men kändes kul att klara klättringen. Jag passade förstås på att ta en bild då ingen annan människa syntes till 😀
På väg upp mot Church of St John i Cervo. Det var skönt att stanna upp då och då, ta det lugnt, njuta av utsikten över Medelhavet och beundra de gamla gränderna.
En vägg på en innergård i byn Dolceacqua. Man kan ju inte låta bli att fascineras av hur rör och ledningar dras i Sydeuropa.

Dolceacqua, Italien, del 1

Dolceacqua och floden Neria som var rätt torr i början av oktober.

Besöket i den 800 år gamla byn Dolceacqua blev en av höjdpunkterna på resan, om man frågar mig. Jag tycker om lugna, små orter och gamla byggnader.

I dag ingår ett reportage från resan i Nya Östis, så nu börjar jag också sätta ut de bilder jag väntat med ett tag.

Floden sedd ur en annan vinkel.
Selfie med Dolceacqua i bakgrunden.
Inne i kastellet fanns det många spännande små gränder.
Uppe till vänster skyltar man med bed & breakfast övernattning som blivit populärt i den gamla byn. Vår guide syns till höger på bilden.