Glad måndag! 13-11-2017

Små glada grisar 🙂

Jag är intresserad av inredning – ibland.
Sedan kan det gå en tid då jag tycker att inredning är ytligt.
Jag gillar olika slags prylar, men inte sådana jag kallar onödiga.
Det finns saker som bär på minnen. Och det finns saker som är fina och praktiska på samma gång.

Det är svårt att förklara. Vi har alla olika smak. Att du skapar ett hem där du själv trivs är ju det viktigaste. Vare sig hemmet är asketiskt eller fullt av grejer.

Glad måndag i alla fall! Med dessa små randiga juliga grisar. För det är väl grisar? 😀

Hos Geddfish hittar du färgglad sophantering på Madeira!
Vacker iskonst, som liknar palmer, hittar du hos Anki!
Kajsalisa har SIN syn på glad måndag – är det roligt att diska eller inte? 🙂
Att pussla är kul tycker Seniorvinklat, och jag håller med!
Och BP leker med olivolja i stekpannan 🙂
Hos Tomtan finns en blå himmel!
Glad måndag med näsan i kålboken bjuder Annette på!

Mer och mer hemma

Den känslan får jag. Varje dag.
Att det är här jag bor, här som jag landat, här som jag kommer att trivas.

Jag har bott i den här bostaden ungefär en månad. Flyttdatumet var i slutet av augusti, men strax därefter åkte jag till Grekland, så det där med att tömma flyttlådor i allt hast och sedan få ordning på allt… det kräver sin tid.
Och det FÅR ta tid.

Höststämning.

I dag har jag plockat bland saker. Vägt dem i mina händer. Frågat mig vilken funktion de fyller, vilket känslomässigt värde de har.

Jag har full respekt för människor som inte vill slänga saker, som sparar för kommande generationer eller för sig själva. Hur de än resonerar – var och en har sitt liv.

Jag vill inte döma någon som gör annorlunda än jag själv.

Men ju större fria ytor jag har, ytor som är lätta att städa… och ju färre saker det finns i skåpen, saker som jag efter något år inser att jag aldrig använt… desto friare och lättare känns mitt sinne.

Living in this mess

… börjar gå mig på nerverna. Men SNART är flyttföretaget här och bär bort allt.
Sedan har jag nya utmaningar på nya stället, men det är en annan femma.

Jag som vill ha ordning och reda lider av detta kaos…

Samtidigt som jag lider av röran, och måste försöka klara av att sköta vardagliga rutiner med jobb och sånt vid sidan om… så försöker jag se en mening i det här. Meningen med skilsmässan.

Hur mycket grejer hade inte jag / vi då vi bodde ihop? Många gånger sa vi, mest på skämt tydligen ändå, att allt borde sopas ut. Tänk att få börja från noll och inreda i enhetlig stil.

Jag tror ändå inte att vi hade hittat en enhetlig stil. Jag gillar inte gardiner, inte kuddar i soffan, inga textilier som samlar damm. Det mest romantiska som kommer in hos mig är en spetsgardin mot balkongen, som skydd mot flygfän. Annars vill jag ha möbler i stål, mörkt trä och läder, nyanser av grått, svart och vitt.

Just nu är jag SÅ trött på alla möjliga saker! Sådant som bara ligger i något förråd, i något skåp, saker som inte används.

Jag behöver en dator, en kamera, kortläsare, anteckningsblock, pennor, mina dagböcker, en teve, en mikrovågsugn, några få bestick och kärl… En soffa att sitta i, en säng att sova i, lite kläder… för att ta några anspråkslösa exempel.

Det har gått över tre år sedan jag började röja bland mina ägodelar.
Och tänk… jag är inte klar än. Men jag börjar se en mening med skilsmässan och de tre flyttarna på tre år.

Jag kan andas!

Bilderna jag sätter ut i dag känns som symboler.
Jag blev av med en massa saker i dag, två kompisar hämtade lådvis av grejer som kommer att säljas eller ges gratis bort på en loppis. Lovade i gengäld skriva något om loppisen inför de dagar som folk kan gå dit och ta saker gratis. Återanvändning när den är som bäst. Hade varit så synd att bara slänga kläder, väskor, böcker och olika prylar.

Solen bröt fram precis då sakerna hade burits ut.

Många tycker säkert att det är kalt och opersonligt då jag inte har gardiner. Men för mig känns det som en frihet. Jag kan andas.

Än är jag inte av med alla saker, men jag har kommit en bra bit på väg. Lovade mig själv att ha det mesta gjort till sommaren och tänker att jag fortfarande har ett par månader på mig att göra mig av med ALLT det jag inte behöver.

Utsikt över balkongen mot gården.

Jag öppnade dörren till den inglasade balkongen och kände hur skönt det var med den friska luft som kom in fastän fönstren inte är öppna.

Kan inte med ord beskriva hur skönt det är att bli av med prylar. Har all respekt för människor som tänker annorlunda, som vill omge sig med saker, som vill ha det hemtrevligt och ombonat med kuddar, gardiner och vad det än må vara.

Men nu börjar jag känna mig fri. Och ännu bättre tror jag det känns om ytterligare några månader ❤

Så här fint blommar det…

… fortfarande i Tranbrunnsparken i Lovisa. Vi har haft +16 grader och sol i dag så man klagar inte. Det fina vädret lär fortsätta i morgon.

gronska

Ställvis har det varit så kallt om nätterna att de som åkt iväg tidigt med sina bilar tvingats skrapa is från rutorna.

I kväll jobbar jag hemma med en intervju med en östnylänning som bor utomlands. Sådant sköter man praktiskt via mejl.
Dessutom fortsätter jag i sakta mak sortera prylar. En del försöker jag få sålda via Facebook, böcker kanske går bäst på ett loppisbord.
Det enda jag behöver köpa till bostaden är en spegel till hallen och ett datorbord som ersätter den mycket provisoriska lösning jag i all hast gick in för då jag flyttade hit … för tre veckor sedan … TÄNK! Tre veckor har jag redan bott här 🙂

 

Jag fixade det!

Jag är stolt över mig själv nu. Tidtabellen höll.
Mitt mål var att de hyrda flyttlådorna skulle vara tömda före klockan 17 i dag.
Jag var klar med dem redan klockan 15.15!

Fyrtio tomma flyttlådor.
Fyrtio tomma flyttlådor.

Det här betyder inte att jag på långt och när är klar med röj-projektet. Än finns det lådor här och där. Det dröjer ett tag innan alla saker hittar sin nya plats i nya bostaden.

Men härefter vill jag ha så lite saker som möjligt. För att vardagen ska snurra runt behövs inte så mycket.
Vissa saker har förstås sitt affektionsvärde, en del möbler likaså. Men väldigt mycket onödigt har jag samlat på mig. Den här hösten och vintern ska det bli en ändring.

Så mycket har förändrats i mitt liv och jag vill fortsätta på den inslagna vägen. Jag sätter upp mål och inser att jag klarar nästan vad som helst.