Fem en fredag, och svar till Orsakullan

Orsakullans novemberutmaning för dagen är: ”En bortappad…” och om vi ska fylla i fortsättningen, så skriver jag ”… telefon, vore katastrof!”.

Kan låta som värsta i-landsproblemet, och är ju egentligen det. Utan telefonen är vi helt i blåsten. Det ska vara tvåstegs- och trestegsverifieringar överallt numera och koderna duggar tätt till telefonen.

Senast i dag bad Microsoft oss som använder Outlook i jobbet ladda ner en app för autentisering och sedan skulle också en QR-kod skannas. Horribelt, säger jag fastän jag inte är tekniskt bortkommen. Det är för allas säkerhet, säger någon förstås då och ja, det är det. Men därför, en sådan mardröm det skulle vara att tappa telefonen, eller om den går sönder, eller blir stulen 😱

Hade inga andra foton att ta till, så jag öppnade balkongdörren och förevigade pelargonerna som står sig fina fortfarande. Den 18 november!

Och så övergår jag till Elisamatildas utmaning, Fem en fredag, Inflation.

Vad har det blivit för mycket av hemma?
– Olika osorterade högar av papper, en del kläder och andra saker. Vill åter få ordning på allt.

Vad skulle du gott kunna göra av med?
– Vissa plagg och annat som samlats i skåp.

Vad har tillkommit i ditt hem som inte passar in?
– Finns inget sånt just nu.

Vad har du lagt mest pengar på i år?
– Hyra för bostaden.

Vad har mest ökat i pris som du vanligtvis köper?
– Jag har ganska dålig koll på vad saker kostar, men bensinen är väl dyrare nu än för ett år sedan.

Fartfylld måndag

Hann precis få upp ögonen och slå av ”stör ej” på telefonen då de första jobbsamtalet kom. Låg ännu i sängen och avverkade det 😀

Sedan kom samtalen på löpande band. Känns ju bra att man behövs!
Allt hade med jobbet på tidningen att göra. Det enda som stör mig är att jag inte fått funktionen ”Personen ni försökte nå talar ett annat samtal” att funka.

Har varit i teleaffären ett par gånger och personalen där har försökt hjälpa. Det finns olika koder man ska slå in Samsungen, som inte har någon annan inställning för just den här viktiga funktionen.

Således får den som ringer upp mig inget svar. Jag har förstått att telefonen hos den som försöker nå mig
a) antingen ringer och ringer (ingen upptagetsignal)
b) ibland svarar ”numret kan inte nås för tillfället”

Irriterande i-landsproblem.

En gammal söt Toyota.

Det grå vädret fortsätter, plusgrader och duggregn.
Jag har tänkt att jag ska ta bilder här och där som jag är på jobb. I dag kom jag i håg det, hurra! Ett bilföretag firar jubileum i stan, och det var en av många artiklar jag skrev i dag.

Ett telefonlöst liv

… levde jag i två dagar, och bra gick det. Men visst var det konstigt också.
Använder telefonen som klocka. Har kontakt med släkt och vänner via Whatsapp och Messenger, och förstås ringer vi ibland.

Telefonen behövs också i jobbet, främst så att jag ringer med den, men ofta skickar jag även textmeddelanden då jobb är färdiga. Via telefonen kollar jag rätt ofta min e-post eftersom det är snabba svar som gäller, det vill säga ”ja” eller ”nej” till olika uppdrag.

Var på förmiddagen i lokala elektronikaffären där jag hade köpt telefonen. Köper alltid lokalt om varorna finns i Lovisa, då får jag också service på hemmaplan.

Det visade sig att telefonen ”bara” hade hängt sig under en uppdatering, så jag fick tillbaka den efter en kvart i affären.

På dagens redaktionsmöte pratade vi om hur det var förr. Att man klarade sig utan mobiltelefoner och datorer då! I dag blir man ofta nervös om man inte får svar på telefon, särskilt om det är en äldre person som inte svarar genast då man ringer…

Förr snurrade man på en sådan här 😀

Jag undrar om alla av dagens ungdomar vet vad det här här 😀

Ännu en pryl

Och jag som inte skulle köpa fler prylar.
Men ser ni, den här behöver jag 🙂
Då jag är på platser där jag inte kan ladda pekplattan eller telefonen, där det inte finns tillgång till elektricitet – har jag den här extra laddaren med mig. Som i och för sig ska fara fulladdad innan jag åker iväg utan mina andra laddare – annars är det ju liksom ingen vits.
Hängde ni med? 🙂

En hjälp i nöden?

Och så måste jag visa vad jag åt till efterrätt på lunchen hos Runda Munken i dag.

Grädden smalt fort i solen. Men gott var det!

En gammal telefon

… får också bli inredningspryl i nya hemmet. Tror att jag ska ta bort klistermärket fastän det har ett litet värde i sig, antagligen från 70-talet.

Telefonen fanns hemma hos min mormor. Vet inte när den togs ur bruk men min morbror hade sparat den och då han gick bort tog jag hand om manicken.

Minns att min mormor hörde till den generationen som svarade enbart ”Hallå” i telefonen 🙂

Har varit rätt tidigt i farten i dag. Det var lugnt i K-Supermarket halv tio på förmiddagen, varför handlar jag inte oftare den tiden på dygnet?

Ute lyser solen, det är +15 grader, alltså alldeles perfekt väder. Inte för varmt, inte för kyligt.

I dag fortsätter jag röja och packa här hemma. Under några timmar gör vi det tillsammans med maken. Dels för att det går fortare undan, dels för att en del gemensamma saker kräver gemensamma beslut.

Känns som att det blir en bra dag i dag. Jag kör med den inställningen helt enkelt.

Kramar till er alla ❤

 

Ett förhållande som tog slut

Min nya telefon.

Glömde min telefon på bussen mellan Lovisa och Helsingfors före jul. Har inte så stort hopp om att få tillbaka den.

Men jag lyckades få telefonen avstängd några minuter innan telebolaget stängde inför jul. Om inte guuben hade utövat lite påtryckning skulle jag inte ha brytt mig så mycket. En telefon är bara en telefon, en död tingest. Men han såg de värsta scenariot framför sig. Hur den mest kriminella i storstadsregionen skulle hitta min telefon och missbruka den, ringa alla sina kumpaner från Uganda till Murmansk.

I går köpte jag en ny telefon och såsom rubriken säger tog ett förhållande slut. Precis alla mobiltelefoner jag haft i privat bruk sedan 1998 har varit av märket Nokia. Men nu är ju Nokia inte längre helfinskt så nu struntar jag i att vara bolaget lojalt.

Några ark med nya klistermärken är aldrig fel.

I dag shoppade jag också loss lite i Robinhood. Brukar hitta kläder jag gillar där. Skulle visa bilder på dem, men finns det något mer svårfotograferat än klänningar och tröjor? Så jag visar mina nya klistermärken i stället.

Sladdhelvetet

Ursäkta rubriken, men så här är det ju. Alla sladdar behövs. Det går inte att använda en och samma till telefonerna, kamerorna, datorn och iPaden.
Fram tills i dag hade jag samlat sladdarna och diverse andra små tekniska rackerier i en skolåda. Men den var inte så praktisk, och inte ens så där riktigt snygg fastän det var Nikes märke på den.

Så i dag när jag besökte Robinhood för att köpa ett par nya blusar och annat smått och gott blev den här lådan mitt enda impulsköp. Och jag tycker den är riktigt fin.

Min nya telefon saknar knockouthandske och stekmätare för julskinkan

Huh-huh! Inte visste jag att den nya familjemedlemmen Nokia E7-00 skulle vara SÅ krävande. Den har pockat på min uppmärksamhet hela dagen. Blipp och blopp säger min lilla bebis. Den pensionerade telefonen ligger bredvid bebisen på arbetsbordet och suckar lite i stil med vad-var-det-jag-sa, allt nytt är inte bättre.

Men jag ser nog också att gamlingen är nöjd. Och jag tog det som ett rop på hjälp av kommunikatorn att den ville gå i pension då displayen sade upp kontraktet.

Jag kom slutligen i kväll på att det går att stänga av bebisen, lika väl som det går att ringa och skicka sms med den nya telefonen. Allt det där med videoeditering, redigering av bilder (ni vet, man kan sätta in pratbubblor, förvränga nunorna på dem man fotograferat osv.) är ju helt kul. Att ringsignalerna är uppdelade i mapparnas mappar var också häftigt men utbudet var så enormt att jag inte orkade traggla mig genom det.
Det enda jag saknar hos bebisen är: bankomatfunktioner (t.ex. sedeluttag), promillemätare, digital stekmätare för julskinkan, blodtrycksmätare, stegmätare, elvisp och en liten knockouthandske som jag i ett oövervakat ögonblick skulle kunna rikta mot usla domare i Tors innebandymatcher.